Film

Ja, jag har livlig fantasi. När jag kör bil ensam mitt i natten tänker jag alltid att det är så kriminalare börjar - först visar de offret, olyckan - sedan hur brottet utreds. Jag tänker att snart står radion och skrålar i en kvaddad bil, en arm sticker ut ur den uppochnervända Volvon(jag kör Renault, men det såg så dumt ut i bestämd form - Renaulten??). Jag kör jättesakta i mörkret för när man inte ser nånting så finns det många fler möjligheter att fantisera dit saker.

Det är därför jag inte ser på skräckfilm längre. Det funkar inte när man har så livlig fantasi. Jag såg till exempel The Grudge i högstadiet, det händer fortfarande att jag måste stoppa in täcket runt mig som en kokong så att det inte ska krypa in något under det.

Och jag känner mig sällan så filmig som när jag moppar golven - då är jag Morgan Freeman i Bruce den allsmäktige. Städar upp alla oroligheter i världen.

Sen när jag är ute och går - Fenixordern. Fast inte i så starkt solljus alltså. Alla vet ju att det blir mörkt när dementorerna kommer. Förresten, när jag tänker efter så kommer ljuset i den övre bilden naturligtvis från min patronus. Det är en riktigt kraftfull patronus, om jag får säga det själv. Den imponerade stort på examinatorn i FUTT-testerna.