Ansiktsmask

Har gjort bodybutter och passade på att gegga ihop en ansiktsmask/peeling medan det stelnade! 

Ingredienser:

Honung.  Någon matsked. Jag valde en halvrinnig sort som mamma köpt av sin jobbarkompis. Det är lugnande, renande, mjukgörande och återfuktande.

Socker. En tesked ungefär, för peelingeffekten. Vanligt strösocker går finfint!

Kakao. En tesked där också. Kakao är fett och bra för torr hud. Ögonkakao går bra. Jag valde att inte ha det i ögonen, det får man göra som man vill med. 

Jag valde också att göra det idag, när pappa skulle sälja Jens moped. Det får man också göra som man vill med, men av erfarenhet kan jag rekommendera en dag när ni inte får besök av främlingar. Pappa rekommenderar också det.

Fredagen i övrigt:

1. Jobb. Pratade med en kund och råkade fråga om det blev fredagsmys. Den vanliga reaktionen är skimrande ögon och ett lyckligt "Jaa". Men den här kvinnan(som inte verkade det minsta labil till en början) blängde på mig, snäste "Jag hatar det ordet!", vände på klacken och stövlade iväg mot osten med korgen skallrandes efter sig. En liten del av mig tyckte att det var fint att nån hade en mycket värre dag än jag!
   
2. Fredagsmys. Den bästa sortens! Grillade och åt kaka i Flistad hos kompisar. Fridolf, demonhunden, var med. Hundar brukar inte tycka om mig, så jag matade honom med kaka och korv(slät korv), sedan satt han vid mig hela kvällen och lät mig hålla i hans lurviga öron. Denna metod går även att applicera på människor. 

 

 

Inte. Alls. Frustrerande.

Det var ju inte som om jag väntat på att lägenhetsgubben skulle ringa igår. Det var ju inte som om jag vaktat telefonen, värpt den som en jävla höna hela dagen, nejdå. Det var inte som om jag bytt ringsignal på just det numret så att jag skulle veta direkt ifall det var han som ringde. Det var inte som om jag var nervös, uppspelt, spänd, manisk - nej. Så när han inte ringde på hela dagen så var jag inte alls besviken. Inte. Alls. Det är nästan så att jag ser fram emot att få göra om det igen på måndag.

Längtar

Väntar spänt på besked om lägenheten. Han ska ringa imorgon! Varannan sekund tar jag ut segern i förskott, kollar soffor på Blocket och planerar inflyttningsfest. Varannan sekund ångrar jag att jag dagdrömmer så förbannat mycket. Jag borde inte ens hoppas, vem vid sina sinnes fulla bruk tackar nej till den liksom? Suck. Men det är bra att få längta lite. Karaktärsdanande. Det kan jag ju inbilla mig i alla fall. Och det är ju rätt fint att bo hemma, bli kramad av mamma och så.

Jag är ingen talare, men.. Jag vill tacka min mamma, min pappa, Eivor, min lärare i trean...

Ibland händer det att man förvandlas till någon annan. Ibland på morgonen, till exempel, kan jag titta mig i spegeln och upptäcka att jag förvandlats till Anders Borg. Och ibland till barbapappa, och ibland till Kommandoran.

Och när jag lyssnar på henne förvandlas jag alltid till Christina Aguilera. Jag wailar som om det inte fanns någon morgondag, det skrämmer livet ur Eivor. Två gånger har jag varit ute på promenad i skogen där ingen jävel någonsin går och stött på min granne Håkan på promenad med sin golden mitt under "CANDYMAN, CANDYMAAAAN!" följt av "Tja, tjena.. Fint väder idag.." Jag har sprängt högtalarna i bilen för jag måste spela så högt att jag inte hör mig själv. Jag sjunger med mer känsla än Ken Lee. Häromdagen saktade bilen framför in och kollade nyfiket i backspegeln. Jag tänker ta det som en komplimang.

Åter till ordinarie program.

Tuben-trio för tråkiga tisdagar! 

Ät så får du skägg - Ett äggande (inl)ägg.

Ibland önskar jag att jag kunde blunda. Att jag kunde vara glad och ovetande om all skit och nöjd med det.

Jag önskar att det som var enkelt alltid var det rätta och det som var svårt skulle vara fel, så jag slapp välja mellan det som var rätt och det som var lätt. Jag önskar att det som var rätt kunde lukta lite bättre, klibba lite mindre.

För nu sitter jag här med ägg och honung i håret igen, för att mitt schampo till större delen består av cancerframkallande, hormonstörande ämnen och sulfater som löddrar fint men som gör mer skada än nytta. Jag gör eget bodybutter eftersom den lotion jag köpt för känslig hud med ”naturlig formula” innehåller gifter som kan göra mig steril. När jag läser innehållsförteckningen på produkter jag använt dagligen i flera år känner jag mig lurad. Bitter. Arg.

Jag önskar att det vore lätt, visst. Men samtidigt är jag så glad, så stolt över att jag kan, att jag vågar, att jag orkar.

Mitt schampo luktar inte sommaräng, det har inget silkesextrakt eller tjusiga frisörer i reklamen, men jag älskar det. Det svider inte i ögonen. Jag kan äta det om jag vill. Det smakar sockerkakssmet och mitt hår är glansigare, lockigare och friskare än det någonsin varit. Med en äggula och en klick honung. Sug på den L'Oréal.

Bajstårtor i toakön

Ni vet den där jobbiga personen som ska småprata med främlingar i toakön efter bion och dra ett dåligt skämt som ingen skrattar åt? Det är jag. (Jag vet. Ibland försöker jag sluta.) Och när de omkring inte ens kan le eller nicka lite hövligt blir jag förolämpad. Tills jag kommer in på toaletten och ser mitt rödsvullna söndergråtna ansikte skela tillbaka i spegeln. Jag gråter till film om det är lite sorgligt. Eller mäktigt. Eller romantiskt. I princip hela filmen alltså. Så till dig, den svarthåriga surpuppan i toakön igår som jag först tyckte var en bajstårta - Jag kan förstå dig.

(Älskar att nån håvar upp kameran och tar kort på ungen när den är så här ledsen! )

Hunger games

Efter en otrolig tillfriskningsperiod på TVÅ dagar är jag pigg och fräsch igen! Lite hes fortfarande, men jag gillar det. Jag låter så förförisk. Det intrycket förstörs dock lite av min torra, söndersnutna näsa. Inget sexigt med hudflagor. Fast om jag googlar lite kan jag säkert upptäcka nån fetisch om det, hehe. Nu var jag på vippen att göra det, men det skulle bara spåra ur. Massa läskiga träffar och sedan spökar det i sökfältet... Okej nu gjorde jag det ändå. Jag hittade obekvämt mycket. Usch. Jag som redan solkat ner mitt googlande med bajstårtan igår. Fast det var värt det. Kolla liksom:

Det är inte riktigt bajs alltså, det är choklad med cornflakes, briljant!

Fast jag skulle ju inte prata bajs och okynnesgooglande, det var Hungerspelen jag ville göra reklam för! Om ni inte läst boken - gör det! Om ni inte sett filmen - gör det! Helst i den ordningen, men för en gång skull blev jag inte besviken på filmatiseringen. Riktigt mäktigt!

Hemma sjuk. Försöker roa mig själv.

Idag har jag:

1. Lyssnat på Harry

2. Drivit runt på internet. 

Det är otroligt hur lite man hinner med när man inte gör nånting.

Rock 'n' roll.

Snirvel, snörvel, host och harkel. Jobbade två timmar idag, och alla som mötte mig påpekade hur sjuk jag såg ut. Tack. Jag som hade sminkat mig och allt. Till slut insåg jag att de hade rätt och åkte hem för att kurera the förkylning from hell. Det känns som om min hjärna blivit utbytt mot Jabba the hut och han ligger där och växer och jäser och pressar på mitt skallben. Puh. Papper i näsan har jag, valross-style. Hörde om en tjej som testade tamponger i näsan en gång. Ingen bra idé. De svällde så mycket att hon knappt fick ut dem igen, typ som att föda barn genom näsborren. Det är inte heller nån bra idé, jag känner en tjej som... hehe, nej det gör jag inte. Nu ska jag äta isbitar och lyssna på Harry Potter, för jag orkar inte sitta upp längre. Stackars, stackars, stackars mig.

Som tröst för det här tråkiga inlägget bjuder jag på en gammal klassiker som jag kan skratta i timtal åt - Katastrofala omslag!

DU kan va!

När ens bror snäser åt en att man är en besserwisser när man rättar honom, då finns det bara ett sätt att reagera på:
"Du! Du är fan minst lika mycket besserwisser själv, det är bara att du inte kan nåt som är värt att skryta med!"
Strike back. Strike hard. Skratta skadeglatt. Fly.

Lägenhetsvisning

Idag har jag varit och kollat på en lägenhet i Skövde - en etta mitt i smeten! Den var fin. Stor. Jag sa att jag ville ha den. Så nu håller vi tummarna för att jäveln som hade förtur tackar nej så jag får flytta till stan! Pappa (som har betydligt mer erfarenhet i att köpslå) föreslog moget att vi skulle ringa upp hon som hade förtur och antyda att det spökade och morrade inifrån väggarna, så det har jag förstås gjort.

Jag är bjuden på MASKERAD!

Jag älskar maskerad! Kanske lite för mycket. Det är två månader kvar, men jag har redan börjat planera min dräkt; material, mönster, och hur jag ska sy. Problemet är att jag ofta tar i lite för mycket på sånt här, dessutom är jag ganska ohändig. I huvudet har jag redan köpt tyg, hönsnät, sprayfärg och så vidare. Det börjar redan lukta overkill. Jag är en sådan som skulle kunna klä ut mig till Harry Potters trollstav, göra en skitful brun dräkt och sedan tror alla att jag föreställer en bajskorv. Sedan efter en drink eller två skulle jag förmodligen springa omkring och skrika wingardium leviosa och försöka vifta med mig själv.

Eller?

Katter gillar tydligen inte att få sina ansikten instuckna i brödbitar. Man kan väl tycka att efter alla år av kärlek kan de ställa upp på ett förnedrande kort i en jävla formfranska, men neheheeej. Ingen bjuder till. Linus allra minst. Du får torka upp dina egna hårbollar hädanefter, unge man! Inte ens när jag gjorde en fälla med godis i öppningen gick han på det...

Eivor som är van vid att vara hackkyckling tog det hela med mer ro, hon såg ut som en dam(kanske en lätt utvecklingsstörd sådan) i bahytt från Lilla huset på prärien och tyckte nog att det var lika roligt som jag. Innan hon trillade av stolen.

Eivor i limpa. För mjukt.

Eivor i formfranska. Like a boss.

Eivor ramlar av stolen. Like a box.

Breading cats!

Jag vet inte om jag är efter med den här spaningen också, men jag har precis brutit ihop av skratt. Hört talas om breading cats? Googla det medan jag letar reda på Snuttis. Moahahaha!

  

 

Mardrömmar!

Förresten, fler youtube-tips från mamma:

(det blir intressant efter nån minut eller två)

Sitter i solen och rensar huvudet från moln.

En lugn lördag hemma är en pigg söndag och det är förbannat skönt att slippa bakfylla. Jag har satt mig i fönstret på toaletten och blundat mot ljuset en stund. Äntligen är det vår, jag har längtat sedan september! Den långa, mörka vintern är slut och jag får krypa ut ur mitt ide, nu är det motorväg mot sommaren. Snart får jag använda min blommiga kjol igen, snart får jag rosor på kinden och solsken i blick. Snart får jag gå barfota, spela kubb på gräsmattan och hoppa studsmatta i regnet. Snart vaknar jag av fågelkvitter och kvav värme. Snart får jag sätta mig i en kokhet bil på väg till stranden, bränna fötterna i sanden och sedan svalka dem i vattnet. Snart går solen upp när jag går och lägger mig. Snart, snart.

Slår dövörat till.

Mamma tyckte att jag var efter som inte hade sett den här videon än. Hon ba "Herreguuud, har du inte sett den, den har ju varit överallt?!" Sedan hånskrattade hon. Uppläxad i Youtube-kunskap av sin mamma innan frukost. Hon är 48. 

Mamma och jag borde lära oss den utantill och lägga upp en egen video. Lite som småtjejerna i Ellen som sjöng Super bass!

Nu snackar hon korv igen!

På jobbet finns en korv. En ungersk salami(eller sallami som finlandssvenskarna säger, helt underbart). Den är väldigt lång och smal och luktar speciellt. Pick-salami heter den - ett tydligt bevis på ungrarnas humor. Vissa kunder undviker smidigt detta dilemma genom att kalla den "ungersk salami". Det ser jag som en utmaning. "Fear of a name only increases the fear of the thing itself", som Dumbledore skulle ha sagt. Nu är inte pick-salamin Mörkrets herre, men ni fattar grejen. Jag måste säga det. Jag får tillfällig tourettes. Salami-tourettes. Jag vrålar "Pick-salamin?!" och viftar den långa, smala, speciellt luktande korven i ansiktet på dem. Sen skäms jag lite samtidigt som jag försöker jag hålla mig för skratt.

Om Björn Ranelid hade haft humor..

Då hade han åkt jorden runt som Davidoff i sin musikvideo. Lägg särskilt märke till taxarna och "fladdermusen".

Söker trådlöst nätverk.

Fjäriljävel

Ja, igår kom det inget inlägg(inte för att någon saknade det eller så). Men jag var ute och gick i det fina vädret i alla fall och såg årets första citronfjäril. Iiih! Jag blev så himla glad att jag skuttade efter den ut i skogen för att få ett kort(och har man skaffat blogg så ska man tydligen fotografera viktiga händelser). Graciös som jag är stöp jag på huvudet bland snåren. Jajamän. Fick sår på handen och allt. Det gjorde ont. Och kortet blev skitfult. Fjäriljäveln syns inte ens. 

Jag tror det är den ljusa pricken i mitten. 

Även du, min Eivor?

Ibland försöker ens husdjur säga en nånting utan att faktiskt säga det. Så när jag brister ut i sång och Eivor omedelbart springer i panik mot dörren med sina små kattöron bakåtstrukna, då antar jag att det är för att köpa min skiva som låter nåt sånthär(låten i slutet av klippet).

Att göra:

1. Gå in på Facebook.
2. Sök på Konan Barbaren(ja, det ska stavas med k).
3. Skratta.

Mellan r(chokl)aderna

Ibland försöker ens föräldrar säga en nånting utan att faktiskt säga det. I julas köpte mamma en chokladkalender med motiv från Bilar, disneyfilmen alltså. Hon köpte en chokladkalender med Blixten McQueen på till en tjugoåring som knappt sett filmen. Jag är ganska säker på att det var ett sånt tillfälle.

Slampor

Igår var det den internationella kvinnodagen och det behövs, för det är åt helvete med jämställdheten, det kan ingen ha missat. "Lilla gumman", "tjejer bajsar inte", "ställ dig vid spisen, kvinna", rosa klänningar, plutande läppar, plastikoperationer, våldtäkter, förtryck, lönegap och tusen andra saker som tydligen skiljer män från kvinnor. Men jag vill prata om slampor. Just det.

"Ingen vill ha ett lås som kan öppnas av alla nycklar, men alla vill ha en nyckel som kan öppna alla lås", sa någon i en diskussion om varför tjejer blir slampor och killar blir kungar när de har mycket sex. När jag hörde det första gången tyckte jag att det var smart sagt, för så är det väl? Nu är jag äldre, smartare, och undrar vad det är som är inlåst? Min kropp är inte ett lås. Min kropp är inte en utmaning att anta. En kvinna blir inte en slampa för att hon klär sig utmanande eller har sex med många, hon blir en slampa för att vi skuldbelägger den kvinnliga sexualiteten och hyllar den manliga. Vi borde ha sex på lika villkor, dömas på lika villkor. Så nu ordnar vi det!

Ni vet hur det blir när man hittar rester i kylen - man äter dem.

Åt precis en korv. En kall sån där tjock-korv. Med bearnaisesås. En kall korv med bea på, ingenting till. En slät korv skulle man kanske kunna kalla det. Lite som man säger ”en slät kopp kaffe”. Det var gott. Sen fick jag så dåligt samvete att jag gjorde mig en sallad också, sedan åt jag den. Som när man har bråkat och sen fjäskar jättelänge. Det dåliga samvetet försvann inte, men nu är jag proppmätt också och önskar än en gång att ctrl+z faktiskt funkade i verkligheten. Det sorgligaste är att det inte är korven jag skulle göra ctrl+z på.  

Jungfrufärd!

Hej och välkomna!

Ni kanske börjar med att fästa blicken uppe i vänstra hörnet där det finns ett polisfoto på en felaktigt anklagad brottsling mitt uppe i en förnärmad protest. Det måste vara hennes blogg tänker ni. Så intressant! Men sedan sitter den påstådda brottslingen i skräddarställning till höger och skriver, och ser inte det minsta kriminell ut?! Nu känner ni er kanske lite förvirrade, rent av lurade. Men så finns det en tredje bild, här nedanför, på någon som liknar onkel Fester med peruk. Den är närmare sanningen. Hennes blogg är det. Min alltså. Tjabba!