Om Elin igen.

Ni vet när man låtit sin vän och kollega sova över hos en när hon och hennes kille flyttar. 

Man har matat henne, nattat henne, gett henne sin fluffigaste kudde.

Så kommer man till jobbet och byter om bredvid varandra.

Jag: "Förlåt att jag är så långsam. Du behöver inte vänta, gå i förväg du."

Och hon svarar: "Näe. En flock är inte snabbare än sitt långsammaste djur."

(Kort tankepaus.)

Hon fortsätter: "Buffel är det. Långsammaste buffel."

Då minns man återigen varför man brukar gömma hennes skor och titta in i hennes skåp och fråga om hon har städat det när man ser över ett års bråte staplat så högt det går utan att det väller ut när hon öppnar.