Ajje.

Äldre människor.

De är gamla(jo, så är det faktiskt), skröpliga och de går långsamt.

Jättelångsamt.

Jättejättelångsamt går de.

När jag ska gå om en sån äldre person får jag skuldkänslor. Jag får liksom lite ont i hjärtat, för det känns som om jag är en fartdåre i en BMW som kör om en rostig, puttrig gammal Saab och pekar finger när jag passerar. Kanske sitter min kompis bredvid och moonar mot rutan så skinkorna trycks mot glaset sådär charmigt.

Som om jag bara: "Kolla på mig, min kropp är så himla ung och frisk och stark!"

Så jag vill säga förlåt. Och varsågoda att gå om mig idag. Jag har så mycket träningsvärk att jag kastade mig ner på toan förut så att det skulle göra ont under så kort tid som möjligt.