Idag har det hänt IGEN. Minns ni sist? Och nu idag trodde ett par på Coop att jag kände deras son Alfred. Nej, det gör jag inte. (Fast jag letade upp honom på Facebook och han var vrålsnygg så jag önskar att jag gjorde det. Trevliga föräldrar också. Jag borde ha låtsats att jag kände honom så de hade bjudit hem mig på svartsoppa. Du och jag, Alfred. Jag vet ju i och för sig inte om jag gillar svartsoppa. Men jag tänker att vår kärlek är så stark att den skulle överleva eventuella kulinariska missöden.)
Sedan har jag tydligen suttit på ett tåg från Stockholm till Skövde nu ikväll. Och haft ticks.
Vem ÄR hon? Vem är JAG?
Har jag ett jättevanligt ansikte? Är jag en kameleont? Kan man projicera valfritt ansikte på mitt? Räknas det som en superkraft? Behöver jag sy en cape nu när jag är superhjälte? Synd att jag använde upp det fina tyget till min värdelösa riskudde.
Sofie, tack för att min kväll precis blev lite roligare när jag sitter med hemtenta och inte får sova så många timmar som jag vill i natt. Vill titta på din vägg någon dag förresten, och klappa lite på den!
SvaraRaderaTack, detsamma, Emma! Hoppas tentan gick bra(det gjorde den tveklöst), och självklart är du välkommen att komma och klappa väggen!! Den förtjänar all kärlek!
Radera