Jag är en hamster.

Fördelen(eller, i mitt fall, nackdelen) med att jobba på en stormarknad är att jag kan alla extrapriser utantill. Jag vet vilket kött som är billigast och när laxen kommer ta slut. 

Nu när jag flyttat hemifrån innebär det att jag har börjat hamstra. Hela frysen är full med mat, ändå vill jag köpa mera. Som om jag förbereder mig inför de sju svåra åren, ett tredje världskrig, zombieapokalyps och graviditet. Samtidigt. Idag har jag gjort köttfärssås och spaghetti, afrikansk gryta och mormors fisk. Nio matlådor. De kommer knappt plats i frysen, men jag tyckte att det var för lite. 

Jag vet inte vad det är för djurisk samlarinstinkt som driver mig. Detta börjar bli läskigt. Jag ser framför mig hur djuren vallfärdar i par för att stiga ombord på min ark. Nu när jag tänker på det så kanske jag ska tolka den här monsunsommaren som ett tecken på vad som komma skall. 

Borde alltså skaffa större frys. Och skägg.